Sniper skrev: ↑mån 25 dec 2023, 15:21
Då gissar jag på JDLR (eftersom det är Vargaland). Är "9de januari" också feltryck? Skulle det egentligen stå "måtte det inte vara desinformation"
Tappara och Leksand har kommit överens om ett byte. X-Leksingen Carter Camper från forna trion CC-Cowboys återvänder medans Peter Cehlarik går till det Finska laget.
Nä. Allt är obegripligt. Spelade vi nån match 9e januari tidigare i år? Vilken spelare hade vi i laget som gjorde att PZ inte kunde få nr 9 när han kom?
Är det 2008 som återvänder med sin värvning strategi?
Gissar mer att det har något som inte har med laget att göra. Inte LIF i varje fall.
Mänskligheten är maneter som sköljer fram och tillbaka i historiens tidvatten.
Gösen skrev: ↑mån 25 dec 2023, 14:31
Vad vill du åstadkomma med dessa inlägg?
Ska vi gissa på något?
Isåfall behövs nog lite mer kontext än att bara skriva filmjölk och inget mer?
Vill du berätta något så gör gärna det då.
Eller så kanske du bara vill göra dig omtyckt
Det var bara lite tyst här på forumet det var allt jag ville åstakomma
Omtyckt Det finns ett gammalt ordspråk här i Värmland
"Vänner kommer och går, en riktig bra ovän kan man ha hela livet"
Leksing i vargaland skrev: ↑tis 26 dec 2023, 09:26
Omtyckt Det finns ett gammalt ordspråk här i Värmland
"Vänner kommer och går, en riktig bra ovän kan man ha hela livet"
Färjestads motto.
Mänskligheten är maneter som sköljer fram och tillbaka i historiens tidvatten.
Här är en artikel från FK som publicerades på julafton:
Husvagn på Lugnets camping – här är ”Frallans” nya hockeyliv
24 december 2023 05:00
Han har lidit helvetes alla kval efter sin svåra motorcykelolycka.
– ”Jag önskar att ett tåg bara körde över mig”, sa jag till frun när jag var som lägst.
Nu blickar Johan Fransson, 38, ut mot en ny hockeyframtid – från sin husvagn på Lugnets camping.
– Som en liten etta, hur mysigt som helst.
Möt Falu IF-damernas nya tränare i en långintervju om livet.
Oskar Magnusson
Text
Oskar Magnusson
Johan Fransson testar i vinter på husvagn för första gången i sitt liv. Efter vissa sena träningar händer det att han övernattar på Lugnets camping i stället för att bila hem till huset i Leksand.
Bild: Oskar Magnusson
Annons
Det var i slutet av juli 2021 som Johan Franssons liv kom att förändras för alltid
Den dåvarande Leksandsbacken körde av vägen med sin motorcykel och skadade sig allvarligt.
Frakturer på ett par halsryggkotor samt blödningar och ligamentskador i nacken blev följden av kraschen som kunde ha kostat honom livet.
”Frallan” hade två år kvar på sitt kontrakt, men skadan kom att avsluta hans ishockeykarriär i förtid
– Spela igen blir nog tufft, det skulle jag tro. Men jag försöker leva här och nu och att ha en vardag som fungerar är prio ett, sa Fransson i våras när LIF-avtalet löpt ut.
Annons
Sju månader senare – när vi slår oss ned på ena läktaren i Lugnets sporthall – säger han:
– Det händer när jag tittar på Falu IF i Hockeyettan att jag känner: ”Fan, tänk om jag skulle kunna spela här”.
Tanken var att han skulle ha spelat för Leksand ända till i våras, men motorcykelolyckan sommaren 2021 satte stopp för Johan Franssons ishockeykarriär i förtid.
Bild: Daniel Eriksson/Bildbyrån
Johan Fransson stannar upp en kort stund innan han fortsätter:
– Men sen kommer jag snabbt på mig själv med att det inte är nån idé. Det skulle vara för farligt. En smäll mot axeln och en knyck med nacken så vet man inte vad som händer.
För en som sysslat med elithockey i två decennier är det förstås en sorg att inte få styra över sitt eget öde som idrottsman.
Å andra sidan har han under de här dryga två åren kommit långt på sin personliga resa av acceptans inför vad som är ett livslångt men.
– Nacken och kroppen är så bra som det går att bli nu. Jag har rehabtränat en massa och kommit till den punkten att det nog är så här nu, säger Fransson.
– Jag kan röra mig rätt obehindrat, men känner av nacken hela tiden. Särskilt när vi går mot höst och vinter och det blir kallare. Det känns i kroppen.
När det var som värst käkade jag runt 27–28 tabletter dagligen
Det händer att han fortfarande tar på stödkragen.
– Den är faktiskt jäkligt skön att ha på när man sitter i soffan och ser på tv. Ibland har jag den på när jag sover. Det underlättar när nacken är fixerad.
Vägen tillbaka har varit lång, hård och smärtsam.
Inte minst mentalt.
– När det var som värst käkade jag runt 27–28 tabletter dagligen. Det var smärtstillande och även mediciner mot nervsmärtor.
På eget bevåg och mot läkarnas inrådan hände det att Kalixsonen drog ned på doseringen.
Annons
– Jag kände mest att: ”Fan, ska jag verkligen proppa i mig de här mängderna?”.
Två och ett halvt år efter sin svåra krasch har Johan Fransson hittat tillbaka till ishockeyn igen – som tränare för Falu IF:s damlag.
Bild: Oskar Magnusson
Svaret gav sig självt.
– Jag minns en träning med grabbens lag i Leksand när jag satt på läktaren och bara stirrade rakt ut med tom blick. Jenny frågade hur det var med mig egentligen.
Johan Fransson vred blicken mot sin hustru och gav ett svar som än i dag ger ilningar.
– Jag önskar att ett tåg bara kör över mig.
Johan Fransson hade nått botten, och insåg att han behövde ta sina mediciner trots allt.
– De första sju–åtta månaderna var riktigt jobbiga, nattsvarta. Då var det inte många grejer man kunde göra.
Hur tog du det?
– I början grät jag säkert 20 minuter om dan, minst. Det kunde komma när jag stod och tog upp tvätten, en känsla av hopplöshet och att jag ifrågasatte varför. Man ångrade sig och hade negativa tankar.
Fransson – kravlös och positiv i vanliga fall – fann sig mitt i en identitetskris.
Bild från hösten 2021, bara månader efter att Johan Fransson kört av vägen med sin motorcykel. Det händer att han än i dag använder sig av stödkrage.
Bild: Privat
– Det blev lite av en fasad också. Ibland försökte jag visa mig glad fast jag inte var det. Jag förstår verkligen de som drabbas av psykisk ohälsa.
Idrottsmannen som tränat hårt sedan unga år och med kroppen som arbetsredskap hade förpassats till soffan.
– Det är inte så kul att bara sitta där och slå på tv:n… Från att ha kunnat göra massor kunde jag inte göra nånting. Det var som att hela livet togs ifrån en, säger Fransson.
– Man var så less på att inte kunna göra sånt man ville och alltid har kunnat göra. Det är bättre nu, men man har sämre dagar och nätter. Jag har fått lära mig att försöka vara positiv genom det här.
Annons
Jag hade säkert spelat på hög nivå till efter 40 om jag inte råkat ut för min olycka
Hur mår din kropp i dag?
– Det är väl nacken som jag känner av mest. Sen är nervsystemet lite sådär halvsvajigt emellanåt. Jag känner det rätt tydligt när man är i värme jämfört med när det är kallt. Just övergången till höst och vinter kan bli jobbig.
Hustrun Jenny, dottern Tindra (som går gymnasiet i Luleå) samt sönerna Troy och Otis blev – och är alltjämt – Johan Franssons räddning i vardagen.
– Jag visste inte hur livet skulle se ut eller vad jag skulle kunna göra i framtiden. Till slut får man acceptera läget, och som tur är har jag min familj. Mitt enda mål jag hade då var att finnas till för dem.
Framåt sommaren i fjol hade Johan Fransson slagit sig fri från sina mörkaste tankar.
Han började som andretränare men blev snart huvudansvarig för faludamerna. Här står Johan Fransson i båset i Lugnets ishall.
Bild: Oskar Magnusson
– Det är väl först då som det började ljusna för mitt mående och hur kroppen kändes.
På hösten samma år återvände han till hockeyrinken som hjälptränare för äldste sonen Troys U14-lag i Leksand.
– I början var jag lite så här: ”Ska jag verkligen ge mig in i det här?”. Jag hade inget större sug efter hockeyn.
Veckorna gick, träningarna blev fler och lusten ökade.
– Nånstans på hösten kände jag att det var jäkligt kul att åka till hallen. Jag kände ett syfte igen och såg fram emot att komma till träningen och att se sina egna barn spela och utvecklas.
Engagemanget som ungdomstränare har toppats med skolning inom skrået. Johan Franssons har genomfört den tränarutbildning som kallas JS2 och är steget under elittränarutbildningen.
Annons
VM-guldet med Tre Kronor – höjdpunkten i ”Frallans” karriär. Här firas landslaget i Kungsträdgården i Stockholm på våren 2013.
Bild: Joel Marklund/Bildbyrån
– Hockey är det jag kan och har sysslat med hela livet, så det blev naturligt på nåt vis.
Att sätta sig i skolbänken igen var ett nödvändigt ont, om än insiktsgivande.
– Så det är en erfarenhet jag vill dela med mig av till yngre spelare, se till att ha en plan för livet efter hockeyn och försök skaffa er en utbildning. Studier har aldrig varit min grej, men när man väl är i skolan är det lika bra att göra det rejält.
Efter året i Leksands ungdomsorganisation hamnade Johan Fransson i höstas i Falu IF:s hårdsatsande damlag, som sneglar mot SDHL efter att ha nått playoff-spel till högsta serien i våras.
Som andretränare till Jimmy Stenvall började Johan Fransson bekanta sig med damhockeyn.
– Jag hade lite snack med Leksand om några pojklag där på ungdomssidan, men Falun kändes mer på riktigt. Det var jätteviktigt för mig.
FAKTA
Johan Fransson
Ålder: 38.
Familj: Hustrun Jenny samt barnen Tindra, Troy och Otis.
Klubbar som spelare: Kalix, Luleå, Frölunda, Ässät (lån), Linköping, Lugano, SKA St. Petersburg, Rapperswil, Genève-Servette, Leksand.
Klubbar som tränare: Leksands IF (ungdomstränare), Falu IF (damlagstränare).
Spelarmeriter i urval: Tre SM-silver (två med Linköping, ett med Luleå), VM-guld (2013) och VM-brons (2014). Vinnare av Spengler Cup 2010.
Aktuell: Som färsk huvudtränare för Falu IF-damerna som går in i norra Hockeyallsvenskan borta mot Örebro på trettondagen.
Drygt tre veckor in i seriespelet – när Jimmy Stenvall valde att lämna damlaget för att kort därpå ta över föreningens herrar – blev Johan Fransson ensam ansvarig som huvudtränare för FIF.
Annons
– Jimmy är en bra ledare som sprider glädje omkring sig, det passade bra att han tog över herrarna då när de gick lite tyngre. För egen del är jag glad över att få den här chansen, och att få vara i en sån här miljö där jag får fortsätta jobba nära underbara människor som ”Tobbe” (Tobias Mårtensson, sportchef), ”Uffe” (Ulf Lindroth, andretränare) och Magnus (Andersson, materialförvaltare).
Där Jimmy Stenvall menade att lagets ambitionsnivå var i otakt med hans egen har Johan Fransson fått se sina förväntningar överträffas.
– Att se de här tjejerna spela med sån glädje och kärlek till sporten ger mycket energi tillbaka. Det har varit mycket roligare än jag nånsin vågat tro, säger han.
Mathilda Danielsson och Falu IF-damerna går med Johan Fransson som huvudtränare in i ett nytt skede av säsongen efter nyår.
Bild: Oskar Magnusson
– I bilen hem från träningen kan jag komma på mig själv när jag kanske är lite irriterad över att farten inte varit nog hög. Då brukar jag tänka på att de här tjejerna jobbar eller pluggar hela dagarna och sen kommer de hit och kör ett ispass plus fysträning.
– För mig är de hjältar, och det säger jag till dem. Man förstår hur mycket energi de lägger på att få spela hockey, medan en själv hade turen att kunna leva på den fullt ut.
Vilka mål sätter du upp i din tränarkarriär?
– Nånstans vill jag lyckas som tränare som jag gjorde som spelare. Samtidigt är jag ödmjuk inför att jag är ny i branschen, och att det finns väldigt mycket att lära.
– Men om man får drömma hade det varit roligt att få jobba i ett lag utomlands.
Falu IF-damerna har infriat sin första målsättning om en topp tre-placering i höstens division 1-spel bakom Färjestad och Örebro. Efter nyår följer laget toppduon in i den norra Hockeyallsvenskan – dit Björklöven, Skellefteå och Timrå ansluter – med premiär borta mot Örebro på trettondagen.
Annons
Falu IF-damernas sportchef Tobias Mårtensson och andretränare Ulf Lindroth.
Bild: Oskar Magnusson
Därefter ska 14 matcher avverkas på sex veckor, inklusive en Västerbottentripp med tre matcher – mot Skellefteå (2) och Björklöven – på tre dagar.
Ändlösa mil längs vägarna och hela helger i olika ishallar.
Men Johan Fransson klagar inte, trots kylan som förvärrar hans nervsmärtor.
– Jag får så mycket tillbaka av tjejerna, så det tar jag, säger han.
– Hellre tälta i en ishall än bo på hotell.
Hockeygamängen från Norrbotten – som med sitt frejdiga och fartfyllda högriskspel var proffs i fyra länder och blev världsmästare med Tre Kronor 2013 – lever nästan som han lär.
Så länge man har husrum och tak över huvudet har man allt man behöver
Ett välriktat slagskott från Lugnets ishall står en husvagn på campingen som han brukar övernatta i efter sena träningspass.
– Jag hyr en vagn av en bekant som jag lärt känna via hockeyn. Det är hur mysigt som helst att krypa in där på kvällarna, som en liten etta. Jag har en tv och vi har bastu på campingen. Det finns allt man behöver.
En blygsam start på tränarbanan, efter en omsusad proffskarriär som fick honom att se världen och tjäna stora pengar på sin hobby.
– Jag är en jättelättsam människa. Nöjer mig med det lilla, säger Fransson.
– Folk har kanske en annan bild av mig bara för att jag har haft bilar och motorcyklar som största intresse. Men så länge man har husrum och tak över huvudet har man allt man behöver i livet.
Johan ”Frallan” Fransson.
Bild: Oskar Magnusson
Annons
Farten höll på att kosta honom det.
Frågan är om Johan Fransson har saktat ned i sitt nya liv.
– Egentligen inte, jag älskar fortfarande fart och fläkt. Det är sån jag är. Men insikten är större nu för vilka konsekvenserna kan bli, säger han.
– Jag och frun är lite oense där. Jag har sagt till henne att en racingförare som kraschar slutar inte köra. Då svarar hon att jag inte är nån racingförare.
Har du åkt motorcykel efter olyckan?
– Ja, det har jag.
– Jag skulle inte säga att jag har blivit avskräckt, utan det är mer att jag är noga med att använda insidan av huvudet nu. Att åka hoj är viktigt för mig, och att bara sluta tror jag inte heller är bra. Det gäller att hitta en balans där som med allt annat här i livet.
(Fick annars känslan, innan han blev skadad, att han inte trivdes som fisken (gösen?) i vatten. Och han fick väl ganska ordentligt med skit under sin första säsong i LIF).
Det har inte gått som Modo förväntade sig när man värvade finländske stjärnan från Leksand i våras.
Men så sent som vid bortamatchen mot Luleå så gjorde Ruohomaa två mål för Modo.
Men nu blir det ändå skilsmässa.
”MoDo och Ruohomaa har i samråd kommit överens om en lösning som vi tror är bäst både för honom och för klubben och centern lämnar redan idag.”, skriver Modo på sin hemsida.
Det har inte gått som Modo förväntade sig när man värvade finländske stjärnan från Leksand i våras.
Men så sent som vid bortamatchen mot Luleå så gjorde Ruohomaa två mål för Modo.
Men nu blir det ändå skilsmässa.
”MoDo och Ruohomaa har i samråd kommit överens om en lösning som vi tror är bäst både för honom och för klubben och centern lämnar redan idag.”, skriver Modo på sin hemsida.
Ny klubb blir Frölunda.
Känslan är ju att Ruohomaa har lite svårt för auktoriteter och ta emot order från någon som inte tycker precis lika. Tror inte Rönnberg kommer hantera honom med silkesvantar heller...
det var allt jag ville åstakomma 
Det finns ett gammalt ordspråk här i Värmland
