Krönika-rummet

[Gösen]

I den här hytten samlas de lite längre texterna om högt och lågt skrivet ur ett personligt perspektiv.

Håll det rent.
Vill man kommentera så lyft ur stycket och flytta till lämplig tråd.

Skriv en tydlig rubrik.

[Gösen]

Hur nära en tredje och definitiv konkurs vi är vet knappast ens styrelsen men vid en degradering
så är det en trolig verklighet vi alla bör förlika oss med. Vid den första, efter en skattesmäll på
nittiotalet klev sponsorer in i sista stund och avskrev hotet och vid den andra beviljades en
rekonstruktion efter ett årtionde av överkonsumtion. Finns något av de alternativen idag?

Många är de som höjer rösten för att styrelse, sportchef och VD ska vara utomsocknes. För att
bättre klara trycket från gubbligan och andra falanger. Faktum är att det är en i sammanhanget
ointressant aspekt. Money talks och det gäller oavsett vem som sitter på vilken post. Den/de med
flest pengar bestämmer mest. Den så kallade gubbligan har ofta representanter i styrelsen och har
fått den ena VDn och sportchefen efter den andre att oftast gå självmant när det inte passat.

När Åke Nordström och efter det Claes Bergström klev på som Ordförande i Leksand IF styrelse
inträdde ett lugn som föreningen inte känt under hela 2000-talet. Saker gjordes ordentligt, fick ta
tid och kontinuitet var viktigt. Utan att vara gubbligans knähund hade man goda relationer. Man
gav och tog och vi återetablerade oss som ett SHL-lag.

Inför årsstämman 2023 tror nog de flesta att det ska bli en sömnig tillställning där punkt efter
punkt ska betas av. Men så börjar ett rykte ta fart. Den superstarsvänlige ordförande Claes
Bergström kommer inte föreslås till nyval av valberedningen. Superstars vädrar kupp från
gubbligan och resten är historia. 51 procent principen får under inga omständigheter röras.

2011 bolagiserades Leksands IF. Några företagsledare gick in och köpte tunga poster. Säkerligen
fanns då en förhoppning om att vi var på väg mot hur det ser ut i andra länder. Privatägda klubbar
och big business. Årsstämman 2023 visade att så inte är fallet. En sponsor blev så besviken att
han absolut inte ville äga några aktier längre. Övrigt stöd, sånt som skulle behövas vid ett akut
konkurshot är heller inte längre aktuellt. Så åter till frågan vad som händer vid en degradering.
Finns det till och med några som i vårt läger hoppas på det?

Vid en konkurs bildas en ny förening som startar om i div 3. Den stora frågan är dock Tegera
Arena. Där finns egentligen bara två alternativ. 1. Borgenären Leksands kommun kliver in och tar
över. 2. Någon köper arenan. Leksands kommun är inte intresserade att dra på sig driftskostnader
på 60000 kr dagligen. Man betalar hellre 2 miljoner per år i hyra till skolverksamhet och stöd till
mindre föreningar.

Om man är några stycken med mycket kapital som just kommit på att de stora aktieposter man
äger i Leksands IF inte är värda ett smack så kan man tänka sig ett scenario där andra planer
smids. Kanske kan man köpa arenan för en krona vid en konkurs. Starta en förening där man lite
kan styra vilka som blir medlemmar. Bilda ett aktiebolag som därefter kontrollerar 49%, ta några
tuffa säsonger ekonomisk för att snabbt klättra i seriesystemet och sen åter vara med och fajtas om en SHL-plats. Business as usual och full kontroll på stämmorna då man i avsaknad av en ideell förening som motvikt och majoritet enbart behöver få med sig 2% av övriga röster. Det här fabricerade scenariot är nog inget någon i gubbligan önskar i första hand men säkerligen har några av dem tänkt hela tankebanan runt. Superstars vill inte ha det så. Vill du?

[Mats_ume]

Bra initiativ! Använd gärna den inbygga "Ämnesraden" när ni startar en ny diskussion i denna tråd likt jag gjort med denna post.

(Gösen kan redigera sin post nummer 2 med en ny rubrik. Ni som startat matchtrådar och sedan redigerat första posten för att lägga till resultatet vet hur man gör).

[Korven]

Jag svingade vilt mot de riktigt stora samhällsproblemen i en insändare i lokalblaskan igår. Tänker att jag postar den här också, alltid retar det väl någon.

"Tjugondag Knut idag (läs: igår), och då ska ju julen dansas ut. Fast är det någon som gör det längre? Eftersom vi knappt hinner säga "kräftskiva" innan det börjar tryckas ned Feliz Navidad i halsen på oss, så har väl trädskrället åkt ut redan till Annandagen för att vi blivit less på skiten. Vi slutar alltså fira jul innan den knappt hunnit börja, bara för att vi inte hade tålamod att vänta in den. Lite synd kan jag tycka.

Är inte det nästan lika infantilt som när en otålig unge tjatar om att fira sin födelsedag i förväg? Inte ens den värsta sortens "inga ramar, bara kramar"-föräldern (du vet typen) tillåter ju sådant trams. Karaktärssvaga vuxna däremot kan inte låta bli att kladda med fingrarna nere i julsyltburken redan under hösten. "Man får väl göra som man vill", påpekar säkert vän av oordning. Absolut. Man får också köra BMW, särskriva och heja på Färjestad, men det är liksom inget man bör syssla med om man vill framstå som vettig.

Känns inte det rätt typiskt för vår tid ändå? Ingen orkar vänta på något längre, utan allt ska gå så förbannat fort. Varför ha tålamod att spara till något vi suktar efter? Bättre att köpa det som vi uppenbarligen inte har råd med för stunden med snabba lån och avbetalning! Vadå ränta?

T.o.m. musik blir snabbmat när artister tillverkas på löpande band i Idol- och Mello-fabriken. Vem orkar gå den långa vägen när man kan bli känd över en natt? Visserligen försvinner de lika fort som de kommer eftersom ingen hinner bygga någon verklig fanbase, men vadå? Det är ju viktigare att låten fastnar på 3 sekunder för att kamma hem nästa 12-poängare, än att skriva något som består över tid. Finska bastun har väl redan svalnat va?

På tal om snabbmat. Lite extrakilon kvar från helgerna kanske? Samma här! Botas väl bäst med någon quickfix-diet eller hittepå-detox som någon självutnämnd hälsoinfluenca försöker sälja på dig? Vem har då tid att laga näringsrik mat och skaffa sunda vanor som håller? Hur hackar man ens en lök?

När allt kan bli viralt på en kvart blir det också passé och ointressant lika snabbt som det kom. Vem spelar padel och lyssnar på Despacito idag liksom? Lika lite kommer väl någon att bry sig om tiktokiga fruktbakelser och Labubus om ett halvår eller så. Som en fårskock springer vi efter trender som dör fortare än någon hinner säga "hawk tuah".

Jag tycker att det finns något fint i att vänta. Det får oss att uppskatta sakers värde mer istället för att skynda vidare till nästa kick. Ett husbygge börjar med grunden, inte med taklagsfesten. "Det är bra att ha tråkigt ibland" fick vi höra som barn. Kanske låg det något i det, fast vi bara ville kräkas över det då. Tråkighet och väntan främjar kreativitet och förväntan. Belöningen blir större på andra sidan.

Så du som pyntar granen i november, det handlar inte bara om dig. Fast du läser säkert inte ens det här. Du är väl för upptagen med att börja påskpynta."

https://www.bohuslaningen.se/asikt/insa ... ae96c11ebf

Min originaltext hade dock en annan slutkläm, men den fastnade visst i det pryda censurfiltret:

Så du som pyntar granen i november, det handlar inte bara om dig. Du är som en kärlekspartner som drar en ensamseglare och somnar precis innan det vankas lite radidaj. Fast du läser säkert inte ens det här. Du är väl för upptagen med att börja påskpynta.

[Pastis]

Jag svingade vilt mot de riktigt stora samhällsproblemen i en insändare i lokalblaskan igår. Tänker att jag postar den här också, alltid retar det väl någon.

---CUT---

https://www.bohuslaningen.se/asikt/insa ... ae96c11ebf

Min originaltext hade dock en annan slutkläm, men den fastnade visst i det pryda censurfiltret:

Så du som pyntar granen i november, det handlar inte bara om dig. Du är som en kärlekspartner som drar en ensamseglare och somnar precis innan det vankas lite radidaj. Fast du läser säkert inte ens det här. Du är väl för upptagen med att börja påskpynta.

Bra, känner igen mycket av vad du tar upp! Själv försöker jag lulla på i mitt egna "numera långsamma (enligt andra)" takt och njuta av de små tingen i tillvaron.