Marknadsmässiga principer råder, ja - det är just det som formar kravställningen. Om supportrar och/eller sponsorer inte tycker produkten är tillräckligt bra, vidtas, förhoppningsvis, adekvata åtgärder mot detta. Vilka dessa i så fall är, överlåter jag med varm hand till klubbledningen med sportchefen i spetsen att klura ut vilka de är - man ska inte ha det för lätt på jobbetGösen skrev: ↑fre 05 apr 2024, 08:50Då återstår frågan om det är din falang eller min som ska ställa kraven. Eller om vi ska turas om?Uffe88 skrev: ↑tor 04 apr 2024, 18:12
Ökad kravställning behöver inte per automatik innebära avgångsbanderoller och kvartssamtal.
TJ har skött sitt jobb väldigt mycket bättre än sina företrädare, det säger å andra sidan mer om hur svaga våra SC har varit genom åren.
TJ saknar fortfarande handlingskraft och förmågan att ta obekväma beslut. Hade han haft det så hade inte förlängt med PZ, MK, JK eller MK jr
Största bristen en del tidigare sportchefer haft enligt mig är att vända kappan efter vinden. Alldeles för många januarivärvningar enbart för att pöbeln skrikigt efter det. Det är antagligen ett betydligt mer obekvämt beslut att stå för vad man tror på och dessutom är förlängningen av Knuts, Karlberg och Karlssons helt rätt enligt mig och min falang.
Kravställning i en elitförening är högst självreglerande enligt mig. Förutom de demokratiska vägar med stämma etc. Så reglerar publik och sponsorer om man har en bra produkt eller inte.
Hur tänker du att din kravställning ska fungera i praktiken och varför är dina krav mer relevanta än någon annans? Som jag ser det, om du inte tänker stå med plakat och banderoller är att du samlar ihop lika många likatyckande som Superstars gjorde på senaste stämman och röstar in en styrelse som representerar era intressen.
Det jag menar (och säkert fler med mig) är att "mindsetet" måste förändras underifrån och så länge merparten av oss(?) är överlyckliga över att vi inte bara tog oss till kvartsfinal, utan även tog denna till sudden i match 7 och därmed gjorde vår bästa säsong sedan 1997, så kommer sannolikt kravställningen inte att höjas nämnvärt över denna nivå från klubbhåll heller. Men - bästa säsong sedan 1997 eller inte - vi åkte lik förbannat ut i kvarten och i t. ex. Färjestad är detta ett stort misslyckande. Det är det slags synsättet vi ska ha om vi inte vill fastna i tänket att "nu är vi äntligen ett etablerat SHL-lag, som löper liten risk att behöva hamna i negativt kval och vi har ju faktiskt gått till någon form av slutspel senaste fyra säsongerna. Om senast 10 år, då - DÅ! - ska vi ta SM-guld!". Lite tightare tidplan än så kräver i alla fall jag och siktar man mot stjärnorna når man sannolikt åtminstone trädtopparna.
Vill vi vara "Ååååhhhh, vad kul - vi tog oss till slutspel igen! " eller "Ser man på, SM-guld igen! " ?
Nu trampar jag väl i klaveret, men jag vill inte att Leksand ska vara någon underdog med Stiko-Pers "Bröder" som introlåt (där kom det förmodade klavertrampet) utan mästarlaget alla vill slå, men väldigt få lyckas slå, och som istället har t. ex. "Fire your guns" med AC/DC (ni får lyssna själva) eller liknande som introlåt. Men då krävs det ett mindset och en kravställning i paritet med detta också.
Jag blir hellre mätt på framgång än uppgiven av besvikelser.